Den föreslagna trafikstrategin har en inriktning mot att ställa om till ett hållbart trafiksystem och ett tydligt fokus på människan. Miljökonsekvensbeskrivningen visar att trafikstrategin ger goda förutsättningar att stärka arbetet för hållbara transporter. Strategin bedöms stärka förutsättningarna för att nå kommunens ambitiösa mål om fossilfrihet genom prioritering av hållbara transportslag, även om måluppfyllnad också är beroende av andra faktorer. Genom prioritering av gång, cykel och kollektivtrafik, framför tillväxt av biltrafiken, ger strategin positiva konsekvenser för buller och luftkvalitet. Hållbara trafiksystem innebär stor positiv inverkan på sociala aspekter som trygghet, trafiksäkerhet, levande stadsmiljö. En hållbar stadsutveckling ger också förutsättningar för hushållning med markresurser. Med ökad tillgänglighet och minskning av buller kan upplevelsevärden stärkas, till exempel upplevelsen av natur- och kulturvärden samt stadsbild. Genom att högre flöden av trafik prioriteras till huvudstråk och ringleder kan andra områden där det finns risk för att många människor exponeras samtidigt avlastas.

Även om strategin ger en övergripande positiv konsekvens för buller och luftkvalitet kan belastning även tillkomma i nya lägen vid utbyggnad av nya gator och vägar för biltrafik samt nya kollektivtrafikstråk. Det innebär att negativa störningseffekter kan flyttas till nya områden. Samtida förtätning av staden kan även förvärra buller- och luftsituationen i specifika områden, vilket behöver beaktas. Att fortsatt övervaka och bevaka buller och luftkvalitet är avgörande för att förebygga negativa konsekvenser.

Vilka positiva konsekvenser som uppstår är även till stor del beroende av att de uttalade strategierna förverkligas i enlighet med den målbild som presenteras. Det ställer stora krav på efterföljande planering och genomförande av enskilda infrastruktursatsningar. Utformning och anpassningar av enskilda objekt har betydelse för att inte medföra negativa konsekvenser för till exempel berörda kulturmiljöer, känsliga landskaps- och stadsbilder liksom förekommande naturvärden. Bristfälliga anpassningar riskerar att medföra negativa konsekvenser.

För att avsedd effekt ska kunna uppnås krävs att trafikstrategin implementeras i praktiken och att utpekade satsningar på hållbara transporter kommer på plats. Utöver detta krävs att tillräckliga resurser avsätts för att skapa de beteendeförändringar som avses så att människor går över till hållbara resor i ökande grad.

Sammantaget har trafikstrategin en god ambition för hållbara resor och utgör en grund för att endast använda förnybara energislag och bränslen år 2030. Det bedöms dock finnas en risk att inte uppnå potentialen i klimatreducering om satsningar och investeringar inte sker i enlighet med strategins prioritering och tidsplanering. I praktiken krävs en hög grad av implementering av uttalade strategier för att ambitionen ska bli verklighet, och har därmed betydelse för klimatkonsekvensen. Möjligheten att nå uppställda klimatmål är även beroende av ytterligare samverkande faktorer, såsom elektrifiering av transportsektorn och nyttjande av fossila bränslen inom andra samhällsområden, så som industri och uppvärmning.

Läs mer om trafikstrategins konsekvenser i Miljökonsekvensbeskrivningen.