Staden är en mångfunktionell plats. Några exempel på viktiga funktioner i staden är trafik, bostäder, handel, sjukvård, skolor och arbetstillfällen. Hårdgjorda ytor i form av torg, vägar och parkeringar möter grönska i parker, trädalléer och lekparker. Samtidigt som Motala ström, tillsammans med de gula spårvagnarna och Industrilandskapet bidrar till Norrköpings stads unika miljö.

Norrköpings framväxt

Norrköpings unika historia med det strategiska läget vid Motala ström formade den växande staden då och formar vår stad än idag. Rutnätsstaden från 1600-talet med raka gator och slutna kvarter ger oss idag nya möjligheter. Superblock är ett begrepp som används bland annat i Barcelona, där rutnätet nyttjas för att begränsa biltrafik. Biltrafik har tillgång till kvarterets utsida, men innanför är det endast ytor för oskyddade trafikanter. Vid planering av nya stadsdelar nyttjas rutnätsstruktur för att skapa bilfria vistelseytor enligt modellen superblocks genom att fyra eller fler kvarter läggs ihop.

I Norrköping finns spårväg, vilket är unikt för staden. Norrköping har bevarat det spårnät som invigdes 1904 och har därmed redan ett etablerat system. Stadstrafikens två stomlinjer körs på spårvägen och det finns planer på att utveckla spårvägen för att möjliggöra fler spårvägslinjer. Flera större svenska städer bygger idag ny spårväg för att kunna erbjuda attraktiv kollektivtrafik.

Strategi för staden

För att uppnå en säker och hälsosam stad där alla Norrköpingsbor har möjlighet att röra sig och vistas krävs att vissa funktioner säkerställs. Några av de viktigaste aspekterna när människan rör sig ute i trafiken är trafiksäkerhet, att luft- och bullermiljön är god samt att det finns tillgängliga ytor för rörelse och vistelse.

Målområde 1, se avsnitt Trafikstrategins målområden.

Klimat och beredskap

Under de senare åren har klimatet fått ett allt större fokus i samhällsplaneringen. Extremregn, värmeböljor och översvämningar är klimatrelaterade risker och det krävs ett aktivt arbete för att uppnå en motståndskraftig stad mot klimatförändringarna. Det är viktigt att arbeta med att åstadkomma en positiv klimatpåverkan genom att minska utsläppen inom transportsektorn samt att planera för ett robust trafiksystem med täta inslag av grönska.

Grönstruktur och trafik

Att möjliggöra och främja aktiva resor med gång och cykel leder till förbättrad folkhälsa. Genom att fler cyklar och går förbättras även luft- och bullermiljön som också bidrar till positiva effekter för folkhälsan och miljön. Genom att samplanera grönstruktur med gång- och cykelnätet skapas en trivsam miljö att röra sig i. Grönska i gaturummet bidrar till dagvattenhantering, en svalkande miljö och förbättrad luftkvalitet.

Genom att strategiskt planera gång- och cykelstråk utmed grönska möjliggörs trivsamma gång- och cykelmiljöer för människor i pendlings, motions eller rekreationssyfte. Kommunen arbetar redan strategiskt med grönstruktur, men genom att samplanera gång- och cykel med grönska kan synergieffekter uppnås då både människors hälsa och klimatet förbättras. Ett exempel är att plantera alléer om plats finns i gatusektionen. Mer om grönstruktur går att läsa om i kommunens Kunskapsunderlag för grönstruktur.

Extrema regn och höjda vattennivåer

Extrema regn kan komma plötsligt och tillfälligt begränsa framkomligheten. Störst begränsning blir på bilvägnätet då bilar och lastbilar får svårt att köra runt vattensamlingar som är för stora att passera med vanlig personbil. Gång- och cykeltrafik bedöms vara mer flexibla transportslag då det ofta finns möjlighet att tillfälligt välja andra vägar som inte berörs av det extrema regnet. En kartläggning över vilka bilvägar som riskerar att bli obrukbara vid 200-årsregn har gjorts för att ligga till grund för vilken beredskap som behöver finnas för att samhällsviktiga aktörer ska kunna genomföra transporter även vid extrema regn. Ett 200-årsregn är intensivt, långvarigt och beräknas ha en återkomsttid på 200 år. Vägar med planskildheter av olika slag är extra utsatta och kommer istället tillåtas att svämma över och vara obrukbara för att skydda bebyggelse från förstörelse.

Söderleden som har flera planskildheter är en av de vägar som riskerar att bli obrukbara vid extrema regn. Vägens struktur och förutsättningar gör att möjligheten till översvämning inte går att bygga bort. Söderleden kan därför istället nyttjas som beredskap för att kunna hantera extrema regn och översvämningar. Vid dessa extrema situationer nyttjas alternativa färdvägar för att tillfälligt hantera samhällsviktiga transporter i form av blåljus och godsleveranser.

Utöver en ökad frekvens av extrema regn så står vi inför en framtida höjning av hav och vattendrag. Det här gör att dagens infrastruktur riskerar att tillfälligt eller permanent bli obrukbar i framtiden. För bostäder vid vattennära läge eller som är beroende av infrastruktur som ligger i närhet till hav, sjöar eller vattendrag behöver översvämningsanalyser genomföras för att säkerställa framkomlighet vid ökade vattennivåer. Vägar som behöver vara farbara under extrema regn behöver klara av en havsnivåhöjning motsvarande +2,5 meter (höjdsystem RH2000) i förhållande till 2010 års medelvattenstånd.

Sedan hösten 2020 har kommunen en riktlinje för klimatanpassning där det anges principer för hur infrastruktur och trafik ska anpassas till ett förändrat klimat.

Beredskap för E4 och E22

E4 och E22 är två nationellt viktiga vägar som Trafikverket pekat ut att vara i behov av alternativa omledningsvägar. De omledningsvägar som Trafikverket pekade ut och som Norrköpings kommun ställer sig positiva till är Riksvägen och Gamla Övägen.

Trafiksäkerhet

Genom att planera trafiksäkra gaturum ökar möjligheten för cyklister och fotgängare att vistas säkert i gaturummet. Det finns en antagen riktlinje från 2020 för Norrköpings kommuns trafiksäkerhetsarbete. Det övergripande målet i riktlinjen innebär att trafiksäkerheten ska öka för alla trafikanter. I riktlinjen anges också att gående, cyklister och kollektivtrafik ska prioriteras. För att uppnå nollvisionen arbetar Norrköpings kommun i dagsläget med trafiksäkerhet, både i det dagliga arbete och i det längre perspektivet. Olycksstatistiken från de senaste fem åren visar att antalet skadade och omkomna i vägtrafikolyckor minskar. Historiskt har Norrköping fler antal skadade per 1000 invånare än Eskilstuna, Linköping och Sverige.

Synen, hörseln och den kognitiva förmågan är inte fullt utvecklad hos yngre barn, vilket innebär att barn har en begränsad möjlighet att uppmärksamma flera saker samtidigt och göra en riskbedömning. Eftersom yngre barn rör sig på ett oförutsägbart sätt och kan vara svåra att se i trafikmiljön finns risk för konfliktsituationer. Barnkonventionen slår fast att barn har samma rätt till rörelsefrihet som vuxna. Att arbeta aktivt med trafiksäkerhet för barn är betydelsefullt för att öka barnens rätt till rörelsefrihet som generellt har minskat i takt med ökad bilism. I trafikstrategin hanteras endast huvudnäten för gång och cykel men barn genomför majoriteten av sina resor på de lokala näten. Det är viktigt att trafiksäkerheten säkerställs på lokalnäten omkring målpunkter där barn vistas. Vid nyetablering, flytt eller nedläggning av skolor ska infrastrukturen och ett trafiksäkerhetsperspektiv tas med i planeringen, för att uppnå trafiksäkra gång- och cykelvägar till och från skolor.

Ett behov som identifierats är att många av de gång- och cykelvägar på lokalnätet som används av barn inte har prioriterad drift vilket ökar risken för olyckor. Hastigheten och utformningen måste beaktas för att uppnå en säker gång- och cykelväg ur ett barnperspektiv. Det är viktigt att kommunen arbetar för att öka trafiksäkerheten för oskyddade barn i trafiken. Genom att arbeta med tillgänglighet och anpassning för grupper med funktionsnedsättning gynnas även barn och äldre.

Barriärer

För att knyta samman staden och förbättra trygghetskänslan och trafiksäkerheten är det viktigt att minska barriäreffekter. Det finns fysiska och sociala barriärer. En fysisk barriär definieras som ett hinder i situationer där det finns behov av att ta sig till andra sidan barriären. Fysiska barriärer kan exempelvis utgöras av en trafikerad bilväg, spårväg med staket eller ett vattendrag. Sociala barriärer handlar istället om att det finns skillnader eller ojämlikheter att genomföra en förflyttning för olika människor till följd av deras kön, etnicitet, religion eller socioekonomiska status. Att kartlägga sociala barriärer i Norrköping är ett större arbete som ligger utanför ramarna för denna strategi. Däremot bidrar utvecklingen av kollektivtrafik, gång och cykel till att sociala barriärer minskar, då dessa trafikslag bidrar till en ökad integration.

Effekten av en fysisk barriär är större för dem som reser i lägre hastigheter. Därför fokuserar trafikstrategin på barriärer för gång och cykel. Genom att minska barriäreffekter förkortas färdvägen för gående och cyklister, vilket gör dessa trafikslag mer konkurrenskraftiga. I tätorterna utgörs barriärerna främst av större vägar eller järnväg där det finns bebyggelse och målpunkter på olika sidor av vägen. Finns det inte några målpunkter på båda sidorna av vägen eller järnvägen är inte barriäreffekten lika påtaglig även om infrastrukturen utgör då oftast en begränsning i expansion av tätorten. Spårvägen i centrala Norrköping utgör en barriär längs sträckor där spårvägen har staket eller där det bedöms glest med passagepunkter över spåret. På de sträckor där spårväg och bilväg ligger parallellt ses bilvägen vara den främsta anledningen till att en fysisk barriär uppstår. I kartan visas huvudsakliga barriärer i Norrköping.

Genom att placera planskildheter på strategiska platser kan effekten av en fysisk barriär reduceras. Många av de barriärer som pekas ut i kartan uppfattas inte som en barriär i och med att det finns planskildheter längs med stråket för gång och cykel. Det har identifierats platser där det finns ett behov av att komplettera infrastukturen med nya planskildheter för att stäkra framkomligheten för gående och cyklister. För att inte skapa nya barriärer vid utbyggnad av infrastrukturen ska framkomligheten för gående och cyklister prioriteras i korsningspunkter, är detta inte möjligt ska en planskildhet etableras.