Många människor vill bo och vistas i staden. En omvandling från produktionsindustri till kunskapsintensiva företag som vill etablera sig centralt i staden sker, samtidigt som trenden att flytta in till staden fortsätter. Det blir också vanligare att människor som bor i ytterområden eller på landsbygden lever och arbetar i staden. I Norrköpings innerstad finns offentliga miljöer i form av parker, torg och gaturum för människor att mötas och vistas på. Den kompakta stadskärnan bidrar till att du som gående eller cyklist enkelt kan ta dig till många målpunkter inom staden på mindre än 15 minuter. Du kan exempelvis gå och cykla längs med promenaderna eller åka med de gula spårvagnarna som kännetecknar Norrköping.

Vad finns i Norrköping?

I centrala Norrköping finns Campus Norrköping som tillhör Linköpings universitet. Placeringen av universitetet centralt i staden bidrar till en ökad inflytt av unga men också till ett ökat resandebehov. Förutom arbete och studier bjuder Norrköping på andra kvaliteter. Den centrala staden med Industrilandskapet, promenaderna, torg, parker och Motala ström bjuder in till en trivsam miljö att gå och vistas i. Andra populära besöksmål i kommunen är Göta kanal och Kolmårdens djurpark.

Målområde 1, se avsnitt Trafikstrategins målområden.

Strategi för människan

Det ska vara trivsamt för människor att bo och vistas i Norrköping. Genom att planera trafiken och ytorna efter människorna kan vi göra plats för fler bostäder, hållbara transporter, bättre service och rikare uteliv. När gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras ökar tillgängligheten för människor att transportera sig oberoende ålder, kön, ekonomiska eller fysiska förutsättningar. Genom att fler människor väljer gång, cykel och kollektivtrafik skapas förutsättningar för mer liv och rörelse i staden samtidigt som ytor för biltrafik frigörs till förmån för stadsmässiga kvaliteter, exempelvis uteserveringar, cykelbanor, gångstråk eller grönska.

Barns mobilitet

Barnens sfär, hur långt de rör sig från hemmet, ökar med deras ålder. Barn under sex år är mindre självständiga och har oftast en vuxen med sig när de rör sig ute i trafiken. Det är viktigt att säkerställa ett huvudnät för gång- och cykel i närheten av förskolor och skolor för att främja ett hållbart resande för barnen och de vuxna, eftersom det möjliggör för minskat skjutsande. Från 10-12 års ålder har de flesta barn tillräcklig förmåga att cykla själva till skolan förutsatt att vägen till skolan är trafiksäker. För att undvika att föräldrar skjutsar barnen och för att barnen ska få en större rörelsefrihet och bli mer självständiga är det viktigt att planering sker med hänsyn till barns mobilitet för att säkerställa trygga och trafiksäkra vägar till barnens viktigaste målpunkter. Förutom skolan är fritidsanläggningar, idrottsanläggningar och badplatser exempel på målpunkter för barn. Även kollektivtrafiken är ett sätt för barn att skapa större rörelsefrihet. För att det ska vara säkert att resa med buss eller spårvagn i Norrköping är det viktigt med god sikt vid hållplatser, men också att vägen till och från hållplatsen är trafiksäker. Barn kan ha svårt att bedöma bilars hastighet och att uppskatta hur lång tid det tar för dem själva att korsa vägen. Tonåringar är en rörlig grupp. Mopeder, mopedbilar och A-traktorer nyttjas till största delen av tonåringar vilket kan beaktas vid planering och utformning av platser som tonåringar har som målpunkter. En barnkonsekvensanalys bör alltid göras i projekt som innehåller beslut som rör barn för att säkerställa att barn och ungas rättigheter finns med.

Trygghet

En grundläggande förutsättning för att människor ska vilja vistas i det offentliga rummet är att vi upplever oss trygga i miljön. Att bedöma trygghet är en svår uppgift då uppfattningen om vad som är tryggt och inte, kan skilja beroende på vem som får frågan. Känslan av trygghet är inte nödvändigtvis samma sak som den verkliga faran att utsättas för brott eller trafikolyckor. Det finns platser där människor är rädda att vistas och därför undviker trots att inget brott någonsin har begåtts på platsen. Det visar hur viktigt det är att undersöka den upplevda tryggheten. Ett arbete med trygghetsinventeringar behöver införas för att utreda vilka eventuella insatser och åtgärder som krävs. Det är viktigt att arbetet med trygghetsinventeringar sker kontinuerligt för att störst effekt ska uppnås.

Trygghetsaspekten ska integreras i detaljplaner och vid byggnation av infrastruktur för alla trafikslag där följande faktorer ska beaktas:

Folkhälsa

Trafik påverkar folkhälsan på flera sätt. Motordrivna fordon gör att partiklar rivs upp från vägbanan och släpps ut i luften, vilket påverkar luftkvaliteten negativt. Olika motordrivna trafikslag kan också ge upphov till buller, vilket bland annat kan orsaka stress hos människor. Val av färdmedel är också kopplat till folkhälsa. Att gå eller cykla till arbetet eller skolan kan ha stor inverkan för individens hälsa. Genom vardaglig motion minskar risken för flera allvarliga sjukdomar samtidigt som luftkvaliteten förbättras och höga bullernivåer kan undvikas.

Ohälsotal

Ohälsotalet är ett mått på hur många dagar under ett år som försäkringskassan betalar ersättning vid nedsatt arbetsförmåga, i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16-64 år. Ersättning som ingår i ohälsotalet är sjukpenning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda dagar. Norrköping har en positiv trend där ohälsotalet minskar för varje år. Värdet är dock högre än både värdet för hela riket och för Östergötlands län.

15-minutersstaden

15-minutersstaden är ett koncept där stadens invånare ska kunna gå eller cykla till de flesta målpunkter som är nödvändiga i vardagslivet på 15-minuter. Konceptet främjar hållbart resande och en mer hälsosam stad, samtidigt som vardagslivet för individen kan förenklas när utbudet finns i närområdet. Norrköping som redan är en gångvänlig stad med kompakt stadskärna har god potential att bli en 15-minutersstad. Utbud i form av förskola, skola, apotek, hållplatser, dagligvaruhandel men också kultur och rekreation inom gång- eller cykelavstånd gör det möjligt att på ett hållbart vis utföra de vardagliga resorna och ärendena för fler människor oavsett ålder, kön eller fysiska förutsättningar.

Konceptet 15-minutersstaden går även att tillämpa på Norrköpings yttre tätorter, som har goda förutsättningar att uppnå konceptet med 15-minutersstaden. I de flesta tätorter kommer du som cyklist eller gående långt på 15 minuter och ofta nås de huvudsakliga målpunkterna inom 5-10 minuter. Tätorterna kommer fortfarande ha ett begränsat utbud jämfört med staden. Genom att säkerställa utbud samt cykel- och gångbanor kopplat till målpunkterna i stadsdelarna och tätorterna kan Norrköping uppnå en 15-minuterstad i staden och tätorterna.

Jämställdhet och jämlikhet i trafiksystemet

Det är viktigt att planera för ett jämställt trafiksystem. Kvinnor och män har olika resebehov och resmönster. Genom könsuppdelad statistik ges en ökad kunskap om hur kvinnor och män reser vilket kan användas för att främja jämställdhetsperspektivet i trafikplaneringen. För att uppmärksamma skillnaden i resmönster och öka jämställdheten kan metoden gender budgeting användas för att synliggöra hur mycket resurser som läggs på kvinnligt respektive manligt resande. En annan viktig del i trafikplaneringen är att säkerställa rörelsefrihet för alla människor. Begreppet mobilitetsfattigdom används ofta för att uttrycka människors svårigheter att förflytta sig på grund av exempelvis brist på fordon. Mobilitetsfattigdom är ofta kopplat till bristande infrastruktur och service. När planering fokuseras kring starka stråk kan mobilitetsfattigdomen öka för dem som inte bor intill dessa. För att planera och skapa ett mer jämlikt, integrerat och socialt inkluderande samhälle är det viktigt att ta ställning till, mäta och beakta individers olika förutsättningar och tillgång till mobilitet.

Tillgänglighet

Det är viktigt att skapa ett socialt hållbart samhälle där samtliga människor oavsett förutsättningar har möjlighet att delta på lika villkor. Norrköping ska vara tillgängligt för alla och funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för att delta i samhällslivet. Eftersom översiktsplanen är vägledande för kommande beslut bör det redan i översiktsplanen integreras ett tillgänglighetsperspektiv kopplat till mål och strategier. För att undvika att behöva tillgänglighetsanpassa miljön i efterhand ska nya områden byggas tillgängliga direkt. Kopplat till infrastrukturen kan tillgänglighetsaspekten hanteras genom utformning av infrastrukturen som underlättar framkomligheten för personer med olika typer av funktionsvariationer. Det krävs olika typer av åtgärder för att uppfylla olika människors behov. Exempel på åtgärder i gaturummet för att öka tillgängligheten är att minska effekten av barriärer, öka orienterbarheten och säkra framkomligheten för färdtjänst.

Intermodala resor

Trafikstrategin hanterar endast resor inom Norrköping men dessa kan utgöra en del av en regional resa. Resecentrum ses som knutpunkten för regionala resor då huvudnät för gång och cykel ansluts hit, kollektivtrafikens linjer angör och det finns pendlarparkering för biltrafiken. Detta innebär stora möjligheter för resenärerna att genomföra intermodala resor, vilket innebär att flera trafikslag används för att ta sig från sin start- till slutpunkt. Utbudet vid resecentrum och Norrköpings bytespunkter ger möjligheter för resenärerna att genomföra intermodala resor till och från tätorter, landsbygd och närliggande kommuner.

Genom att göra sin pendlingsresa med flera olika trafikslag finns möjlighet för pendlaren att antingen få in vardagsmotion eller en möjlighet att arbeta eller vila på ett av kollektivtrafikens fordon. Möjligheten att köra bil hela vägen mellan bostad och arbetsplats finns kvar, men för att Norrköping ska nå uppsatta kommunala, regionala, nationella och globala mål krävs att alla hjälper till och funderar på om det är möjligt att genomföra delar av sin resa på ett hållbart sätt.