Storymap:

Trafikstrategi för Norrköping

Helhetsbedömning


För att Norrköping ska kunna växa och klara av ett ökat antal resor och samtidigt ställa om till ett hållbart och tillgängligt trafiksystem, krävs att efterföljande planering och prioritering följer trafikstrategins strategier och åtgärdsförslag. Trafikstrategins förslag innebär att möjliggöra mer yta för liv och rörelse i staden, öka andelen hållbara resor och skapa ett tillgängligt och effektivt trafiksystem för hela kommunen. Varje trafikområde har behandlats separat för att säkerställa dess framkomlighet och prioriteringsordning i gaturummet. Vid sammanvägning av samtliga trafikområden ges helhetsbilden av Norrköpings framtida trafiksystem. För att trafikstrategins målbild ska uppnås krävs ett arbete med samtliga trafikområden. Trafikstrategin ger goda förutsättningar att följa prioriteringsordningen och att tillämpa fyrstegsprincipen som arbetssätt.

I kartbilden visas de nya länkar som trafikstrategin föreslår för trafikslagen: gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik. Godstrafik nyttjar samma nät som biltrafiken och ritas därmed inte ut i kartan.

Karta över nya länkar 2035

Kartan visar trafikstrategins samtliga förslag på nya länkar för trafikslagen gång, cykel, kollektivtrafik och bil.

Tidsperspektiv och genomförande

Trafikstrategin anger endast ett övergripande tidsperspektiv. Samtliga länkar som trafikstrategin föreslår har delats in i två tidsintervall, före 2035 och mellan 2035-2050. I kommande trafikplanering och trafikplaner preciseras tidsperspektivet för dessa länkar. Det kommer även behövas en genomförandeplan för i vilken ordning som länkarna ska genomföras.

Karta över nya länkar 2050

Kartan visar trafikstrategins förslag på nya länkar för tidshorisonterna 2035 och 2050.

Samlad miljöbedömning

Den föreslagna trafikstrategin har en inriktning mot att ställa om till ett hållbart trafiksystem och ett tydligt fokus på människan. Miljökonsekvensbeskrivningen visar att trafikstrategin ger goda förutsättningar att stärka arbetet för hållbara transporter. Strategin bedöms stärka förutsättningarna för att nå kommunens ambitiösa mål om fossilfrihet genom prioritering av hållbara transportslag, även om måluppfyllnad också är beroende av andra faktorer. Genom prioritering av gång, cykel och kollektivtrafik, framför tillväxt av biltrafiken, ger strategin positiva konsekvenser för buller och luftkvalitet. Hållbara trafiksystem innebär stor positiv inverkan på sociala aspekter som trygghet, trafiksäkerhet, levande stadsmiljö och hållbart vardagsliv. En hållbar stadsutveckling ger också förutsättningar för hushållning med markresurser. Med ökad tillgänglighet och minskning av buller kan upplevelsevärden stärkas, till exempel upplevelsen av natur- och kulturvärden samt stadsbild. Genom att högre flöden av trafik prioriteras till huvudstråk och ringleder kan andra områden där det finns risk för att många människor exponeras samtidigt avlastas.

Vilka positiva konsekvenser som uppstår är även till stor del beroende av att de uttalade strategierna förverkligas i enlighet med den målbild som presenteras. Det ställer stora krav på efterföljande planering och genomförande av enskilda infrastruktursatsningar. Utformning och anpassningar av enskilda objekt har betydelse för att inte medföra negativa konsekvenser för till exempel berörda kulturmiljöer, känsliga landskaps- och stadsbilder liksom förekommande naturvärden. Bristfälliga anpassningar riskerar att medföra negativa konsekvenser.

Även om strategin ger en övergripande positiv konsekvens för buller och luftkvalitet kan belastning även tillkomma i nya lägen vid utbyggnad av nya leder och även nya kollektivtrafikstråk. Det innebär att negativa störningseffekter kan flyttas till nya områden. Samtida förtätning av staden kan även förvärra buller- och luftsituationen i specifika områden, vilket behöver beaktas. Att fortsatt övervaka och bevaka buller och luftkvalitet är avgörande för att förebygga negativa konsekvenser.

Läs mer om trafikstrategins konsekvenser i Miljökonsekvensbeskrivningen.