Storymap:

Trafikstrategi för Norrköping

Biltrafik


Under 2018 hade 60 procent av Norrköpingsborna bilen som sitt huvudsakliga färdmedel. Det finns flera anledningar till bilens höga konkurrenskraft. Bilen är effektiv vid resor som inkluderar flera målpunkter och ses som ett bekvämt färdmedel oavsett väderförhållanden. Valet av färdmedel varierar i kommunen beroende på behov och möjlighet att resa på annat sätt än med bil. Innanför promenaderna är det korta avstånd mellan målpunkterna vilket leder till ett litet behov av biltrafik. I kommunens glesare delar är alternativen färre och avstånden längre vilket ökar behovet av bilresor. Den höga färdmedelsandelen visar att Norrköpings biltrafiksystem är välutvecklat och att bilen har en naturlig roll. Samtidigt som bilen bidrar med mycket nytta för den även med sig flertalet problem där utrymmesbrist, buller, dåliga luftmiljöer och trafikolyckor är några exempel. För centrala Norrköping har planeringen i flera decennier inriktats på att minska genomfartstrafiken i innerstaden.

Befolkningsmängden i Norrköping har en ständigt ökande trend. Även bilinnehavet i Norrköping har ökat sedan 2013. Statistik från 2018 och 2019 visar dock att bilinnehavet minskar i förhållande till befolkningsmängden vilket kan innebära en nedåtgående trend. Bilinnehav är en faktor som har stor påverkan på dagens samhällsplanering. Studier visar att bilarna i Sverige står stilla 96 procent av dygnet vilket påverkar den yta som krävs för att hantera de parkerade bilarna. Vid jämförelse av ytbehov för de olika trafikslagen upptar bilen mer än dubbelt så mycket yta som cykeln, vilket innebär att ytan skulle kunna användas mer effektivt.

Målområde 7, se avsnitt Trafikstrategins målområden.

Bilinnehav per 1000 invånare 2010-2019. Illustration: BYN kommunikation

Trafikslagens kapacitet per timme samt dess area per person. Illustration: BYN kommunikation, utifrån Transportekonomiskt institut (1995).

Kapacitet på stadens broar

Kapacitet och trafikmängd på broar över Motala ström i Norrköpings kommun, beräknat år 2019. Illustration: BYN kommunikation

Som det ser ut 2019 klarar broarna över strömmen att hantera den totala mängden bilresor som sker varje dag. Kapaciteten överskrids vid Bergsbron och Hamnbron men eftersom den sammanlagda kapaciteten på broarna inte överskrids finns möjlighet till att flytta biltrafik för att utnyttja stadens broar maximalt. För att flytta trafik krävs att det införs begräsningar i form av regleringar eller förändrad utformning. Kapacitetsmässigt kan de 12 000 resor som sker över Bergsbron flyttas över till E4:an, Riksbron och Gamlebron genom att Bergsbron får en reducerad framkomlighet eller stängs av för genomfart av biltrafik. På så vis blir det fortfarande möjligt att angöra målpunkter med bil från antingen norr eller söder men det skulle inte vara möjligt för genomfartstrafik på Kungsgatan. Detta skulle även ge bättre förutsättningar för kollektivtrafik längs med Kungsgatan som under rådande trafikförhållande inte har möjlighet att trafikera Kungsgatan på ett effektivt sätt.

År 2035 är vi fler som bor i Norrköping och reser vi lika mycket som idag innebär befolkningsökningen att det en vanlig vardag kommer genomföras cirka 100 000 fler resor per dygn. Oavsett vilket färdmedel som de tillkommande resorna genomförs med kommer det ställas större krav på trafiksystemet. Utifrån den genomförda kapacitetstudien måste antalet tillkomna bilresor över Motala ström hållas nere. Det mest effektiva sättet att lyckas med detta är att begränsa framkomligheten för biltrafik och erbjuda andra mer yteffektiva alternativ.

Strategi för biltrafik

Kommunfullmäktige i Norrköping har beslutat att biltrafikarbetet inte ska öka trots en ökad befolkning och att andelen som använder bilen ska minska till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. För att uppnå målen måste begränsningar på vägnätet införas i takt med att alternativa hållbara färdmedel blir bättre och mer effektiva. Alla kan inte genomföra alla sina resor med kollektivtrafik, gång och cykel men alla kan göra fler, eller större del av sin resa med dessa trafikslag. Minskad andel biltrafik leder till förbättrad folkhälsa, bättre yteffektivitet och mindre driftkostnader för kommunen.

Biltrafikarbete
Biltrafikarbete på en vägsträcka är summan av längden på alla resor som fordon utför under en bestämd tid. Biltrafikarbetet i ett område är då summan av alla resor längs alla vägsträckor i området och uttrycks i fordonskilometer.

Nyckelfaktorer för att lyckas

Trafikstrategin har identifierat ett antal nyckelfaktorer för den strategiska planeringen av biltrafiken. Dessa nyckelfaktorer är viktiga både idag och i framtiden.


Rätt typ av gata på rätt plats
I Norrköping har gång, cykel och kollektivtrafik högre prioritet än biltrafik. Det innebär att när det finns en konflikt mellan bilen och något annat trafikslag ska gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras. Prioriteringen kan se olika ut på olika platser i kommunen men inriktningen är att det ska vara enklare att gå, cykla och åka kollektivt än vad det är att åka bil. I bostadsområden, centrumområden och längs med promenadstråk värdesätts låga hastigheter för att öka trafiksäkerheten, tryggheten och för att skapa trevligare vistelsemiljöer. Därför kan inte gatorna ha en utformning som inbjuder till högre hastighet än vad som är reglerat. För att främja andra trafikslag behöver framkomlighet och kapacitet på bilvägnätet stå tillbaka där det inte är absolut nödvändigt. Undantaget gällande prioriteringen är det övergripande nätet för biltrafik som inkluderar bland annat ringleden runt staden.

Undvika korta resor med bil
Korta resor kan oftast genomföras med andra trafikslag än bil, på ett tid- och kostnadseffektivt sätt. Oavsett om du bor i innerstaden eller i någon av tätorterna finns det korta resor som idag genomförs med bil som inte behöver göra det.

Byta färdmedel för fortsatt resa
Olika områden i Norrköping har olika förutsättningar när det kommer till att resa med andra trafikslag än bil. Områdena inom staden har i regel uppkopplingar gällande kollektivtrafik och cykel för att genomföra både korta och långa resor på ett hållbart sätt. Boende i områden som ligger utanför stadskärnan har generellt längre till närmsta hållplats, vilket gör det attraktivt att åka bil till hållplatsen för att sedan resa vidare med kollektivtrafik. Genom att pendlarparkeringar, mobilitetshubbar och infartsparkeringar erbjuds kan du som resenär enkelt byta färdmedel från bilen till kollektivtrafik eller cykel för att ta dig in till staden. Om fler Norrköpingsbor väljer hållbara trafikslag minskar belastningen på stadens broar och tröga korsningspunkter.

Uppkoppling till målpunkter
Alla kommunens målpunkter behöver vara tillgängliga för kommunens invånare men det behöver inte betyda att varje individuell målpunkt ska ha en direkt uppkoppling som är anpassad för biltrafik. Exempelvis kan innerstaden i Norrköping ses som en och samma målpunkt snarare än hundratals enskilda målpunkter. Genom att samla parkeringsmöjligheter med gångavstånd till stadens många målpunkter effektiviseras användningen av allmänna ytor.

Stärkt ringled
Om ringleden ska utvecklas i syfte att främja resor runt staden samt för att koppla samman det nationella vägnätet är det viktigt att kapaciteten i stadens centrala delar samtidigt begränsas. Om ringleden förstärks utan att de alternativa färdvägarna samtidigt begränsas skapas en ökad biltrafik istället för en flyttad biltrafik.

Begränsningar
Ett verktyg för att åstadkomma en minskad biltrafik och en förbättrad miljö i innerstaden är att aktivt begränsa möjligheten att köra bil genom den centrala staden. Om Bergsbron stängs av för biltrafik och endast trafikeras av gående, cyklister och kollektivtrafik kan dessa trafikslag få en fördel gentemot bilen när det gäller korta resor. Bilisten hänvisas till att åka runt staden genom att nyttja de yttre broarna som har högre kapacitet än de centrala broarna. Biltrafik från tätorterna och andra kommuner hänvisas till att anlända till staden från norr eller söder för att undvika genomfartstrafik. När ringleden kompletteras med en östlig förbindelse i form av Johannisborgsförbindelsen, minskar behovet av kapacitet på Hamnbron, vilket möjliggör en reducering till två körfält och på sikt även ytterligare begränsningar.

För innerstaden utgör Riksbron och den framtida Johannisborgsbron de yttre broarna som är en del av den framtida ringleden runt staden. Fram tills att Johannisborgsförbindelsen är på plats utgör Hamnbron den östra förbindelsen av ringleden. Innanför ringleden utgörs gatunätet av ett huvudnät och ett lokalnät där båda har en lägre framkomlighet för bil.
Nuvarande ringled och framtida ringled

Kartorna visar befintlig ringled och framtida ringled runt Norrköping.


Kategorisering av bilvägnätet

Bilvägnätet utgörs av kategorierna övergripande nät, huvudnät och lokalnät. Kategoriseringen av bilvägnätet utgår från syftet med gatan eller vägen. Beroende på område och vilka andra funktioner som ska inkluderas i gaturummet varierar krav på kvalitet och utformning. Nedan redovisas de olika näten för biltrafik som pekas ut i trafikstrategin.


Övergripande nät
Det övergripande nätet används för biltrafik som har regionala eller nationella start- och målpunkter eller som ska ledas runt innerstaden för fortsatt resa inom Norrköpings kommun. Nätet består av vägar som leder trafik in till eller förbi en tätort från omgivande nationellt vägnät samt av den definierade ringleden runt Norrköping. I det övergripande nätet inkluderas de statliga vägarna E4 och E22 samt de infartsleder och större vägar som ansluter till dessa. Ringleden definieras av Söderleden, Riksvägen, Ståthögavägen och Sjötullsgatan.

Huvudnät
Huvudnätet för bil består av gator där det förekommer biltrafik genom tätorten, till och från tätorten samt mellan stadsdelar inom tätorten. Viktiga målpunkter är centrum, verksamhetsområden och besökspunkter inom stadsdelen eller tätorten. Utformningen på huvudnätet varierar stort beroende på var i kommunen vi befinner oss och anpassas utifrån miljön och de lokala förutsättningarna som finns på platsen. Innanför Ringleden är huvudnätet för bil anpassat efter stadsmiljön och underordnat andra trafikslag. Utformningen ska ge utrymme för flertalet gång- och cykelpassager, kollektivtrafikkörfält samt alléer eller andra gröna inslag.

Lokalnät
Lokalnätet utgör de resterande gatorna för biltrafik i kommunen. Det lokala nätet finns inom stadsdelen eller tätorten och har till övervägande del målpunkter utmed gatan. Viktiga målpunkter är exempelvis bostäder, mindre butiker eller andra besöksmål inom stadsdelen. Lokalnätet leder ut till huvudnätet eller det övergripande nätet. Lokalnätet för biltrafik ritas inte ut i trafikstrategins karta.

Reservat Reservat innebär ett framtida behov av vägförbindelse eller kommunikationsstråk som ska bevakas i kommande planeringsskeden.

Kartan visar befintligt och planerat huvudnät och övergripandenät samt reservat för biltrafik.

Stadsmässiga kvaliteter i gaturummet

Längs med huvudnätet innanför ringleden ska gatorna utformas för att minska genomfartstrafiken och anpassas efter stadens gestaltning. Dessa gator har pekats ut som stadshuvudgator i Översiktsplan för staden för att säkerställa stadsmässiga kvaliteter. Eftersom alla stadshuvudgator har unika förutsättningar och ska fyllas med olika funktioner behöver de hanteras individuellt. Gemensamt för stadshuvudgator är att lokala målpunkter och stadsliv står i fokus. Det är viktigt med en balansering mellan olika trafikslag, låg hastighet och grönska samt att det finns säkra passager för gående och cyklister.

Följande gator är utpekade som stadshuvudgator och har eller ska genomgå en förändring för att uppnå stadsmässiga kvaliteter: Söderköpingsvägen, Hagebygatan, Gamla Övägen, Skarphagsleden, Odensgatan, Linköpingsvägen, Finspångsvägen, Stockholmsvägen, Albrektsvägen, Ståthögavägen och Lindövägen. Promenaderna definieras också som stadshuvudgator.

Visionsbild för en stadshuvudgata över Örbyleden. Foto: White arkitekter

Strategier
• Säkerställ kapaciteten på ringleden runt staden
• Begränsa biltrafikens framkomlighet innanför ringleden till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik
Åtgärdsförslag
• Upprätta en biltrafikplan
• Reducera framkomligheten för biltrafik på Bergsbron
• Identifiera strategiska platser i innerstaden där bilen kan nedprioriteras till förmån för andra trafikslag