Storymap:

Trafikstrategi för Norrköping

Cykeltrafik


Att cykla ger flera hälsofördelar och gör att du som resenär kan ta dig till många målpunkter på ett snabbt och smidigt sätt. I samband med olika kriser som till exempel pandemi, energi- eller oljekris är cykeln ett robust trafikslag som fortfarande fungerar. En analys som gjorts över trafikstrategins planeringsområden visar hur långt du kommer på 5, 10 och 15 minuter med cykel. Utifrån analysen går det att konstatera att stora delar av Norrköpings stadskärna respektive tätorterna nås inom 15 minuter.

Kartan visar hur långt du kommer på 5, 10 och 15 minuter med cykel räknat med en medelhastighet på 18 km/tim.


Använd knapparna ovan för att zooma in till område och tända lager i kartan.

Målområde 3 & 4, se avsnitt Trafikstrategins målområden.

Resvaneundersökning

Resvaneundersökningen från 2018 visar att cirka tolv procent av Norrköpingsborna har cykeln som sitt huvudsakliga färdmedel. Attraktiviteten för cykelresor minskar i relation till avståndet och det är en större andel cykelresor i staden jämfört med tätorterna. Resor med cykel är vanligast i åldersgruppen 16-29 år. Andelen resor med cykel minskar ju äldre resenären blir. Åldersgruppen 45-74 år väljer cykeln ungefär hälften av gångerna i jämförelse med de yngre åldersgrupperna.

Restidskvot

Ett sätt att mäta cykelns konkurrenskraft gentemot bilens, är att analysera en så kallad restidskvot. Restidskvoten beskriver tiden det tar att cykla mellan punkt A och punkt B dividerat med tiden det tar att åka bil mellan samma punkter. För att cykeln ska anses ha möjlighet att konkurrera med bilen får restidskvoten vara högst 1,5. Analysen visar att det finns stor utvecklingspotential där cykeln och bilen konkurrerar. Vid analys av restidskvoten antas att en cyklist cyklar i 18 km/tim och att en bilist kör enligt hastighetsbegränsningen. Vid beräkning av tiden från dörr till dörr finns i många fall fördelar för cyklisten. I de flesta fall kan cykeln parkeras mycket nära målpunkten vilket innebär att cyklisten inte behöver lägga tid på att leta och betala parkering till skillnad från bilister. I Norrköping är område 9 (Berget och Nordantill) det område som har flest relationer med en restidskvot under 1,5. Dock är det endast 5 av 351 pendlingsrelationer som uppnår riktvärdet.

Elcykel har högre medelhastighet än traditionell cykel på längre sträckor vilket gör att cyklisten kommer längre på samma tid. Därför sänks restidskvoten för elcykel i förhållande till traditionell cykel i relationer med längre avstånd, vilket ökar konkurrenskraften mot bil.

Cykling i naturnära miljö.

Strategi för cykeltrafik

Det är viktigt att ta hänsyn till cykeltrafikanternas breda åldersspann och olika förutsättningar vid planering för cykeln. Cykelvägnätet ska vara gent och funktionellt samt utformas efter cykeltrafikanternas olika behov. Det finns flera typer av cyklar och eldrivna färdmedel som använder cykelvägnätet, vilka har olika behov av framkomlighet. Nätet kommer därför behöva anpassas i bredd och kvalitet för att möta framtidens utmaningar med snabbare och bredare cyklar samt cykel som godstransport.

I takt med utvecklingen av elcyklar, ökar attraktiviteten för längre cykelpendling. Det blir viktigt att säkerställa trafiksäkra, funktionella och tillgängliga cykelstråk för att bemöta cyklisternas behov idag och i framtiden. Ett välutvecklat cykelvägnät med tätare maskvidd jämfört med bilens sänker restidskvoten och ger större möjligheter för en ökad andel cyklister. För att underlätta cykelpendling på längre sträckor blir det viktigt att komplettera felande länkar.

Ekonomiska fördelar med cykling
Naturvårdsverket har beräknat att hälsoeffekten av ökad cykling uppgår till mellan 2 600 och 8 300 kronor per år och nytillkommen cyklist eller 20-50 kronor per cyklad timme.

Längs med cykelvägnätet är cykelns framkomlighet viktig. Det kan dock förekomma olika typer av störningar som tillfälligt eller permanent begränsar framkomligheten. Störningar i form av felplacerade skyltar, omledning av biltrafik eller uteserveringar på cykelbanan kan innebära att cyklisten behöver ta en omväg, vilket kan innebära förlorad restid. Vid om- och nybyggnation är det vanligt att cykelbanor tas i anspråk för omledning av biltrafik eller uppställning på byggarbetsplatser. Norrköping växer och kommer fortsätta göra det under många år framöver. Det blir därför viktigt att framkomligheten för cykel säkerställs förbi ombyggnationer.

forskningsprojektet Störningsfri stad som visar en blockerad cykelbana till följd av byggnation. Foto: Thor Balkhed, Linköpings universitet

Var är vi och vart ska vi?

Vad en stad behöver utveckla för att öka andelen cyklister går att beskriva genom tre faser. Beroende på vilken fas som staden befinner sig i behöver fokus ligga på olika typer av åtgärder för att förbättra cykelplaneringen.

Modell från EU-projektet presto 2011 som identifierar olika framgångsfaktorer som bidrar till städernas utveckling som cykelstäder. Illustration: BYN kommunikation, ursprunglig modell Presto 2011

Första fasen
Norrköping befinner sig i nuläget vid den första fasen som innebär att möjliggöra för säker, effektiv och bekväm cykling. I den första fasen finns ett stort fokus på att upprätta ett säkert och gent cykelnät, vilket innebär satsningar på infrastrukturen för cykeltrafik. Det är också viktigt med mjuka åtgärder i form av påverkanskampanjer. För att kampanjerna ska få maximal genomslagskraft måste en bra infrastruktur säkerställas först. Genom att säkerställa ett gent, trafiksäkert och finmaskigt cykelnät kan andelen cyklister i Norrköping öka. På så vis nås nästa fas i modellen.
Andra fasen
I andra fasen kan större fokus läggas på mjuka åtgärder eftersom infrastrukturen då har uppnått en bra grundläggande nivå. Genom att arbeta med övertygelse syftar fasen till att få fler att cykla och upptäcka det cykelnät som säkerställdes i första fasen. Eftersom kombinationen av infrastruktur och kampanjer ger en högre samlat effekt är det i denna fas som störst överflyttning sker.
Tredje fasen
Tredje fasen När Norrköping uppnår den tredje fasen har cirka 30 procent av medborgarna cykel som sitt huvudsakliga färdmedel. I tredje fasen förflyttas fokus från att öka andelen cyklister till att få människor att fortsätta cykla. Väl i denna fas är mjuka åtgärder och insatser för infrastruktur jämt fördelat. Städer som befinner sig i denna fas idag är till exempel Amsterdam och Köpenhamn.

Nyckelfaktorer för att lyckas

Nyckelfaktorer för att stärka cykelns roll i Norrköping är hastighet, trafiksäkerhet, komfort och att separera cykel från gång. Dessa nyckelfaktorer är viktiga både i den fas Norrköping befinner sig i nu och i nästkommande faser.


Hastighet
Hastighet blir viktig för att cykel ska kunna konkurrera mot bilen. Att planera för effektiva och tillgängliga cykelbanor som möjliggör en hög hastighet utan onödiga stopp och hinder är viktigt. Om nätet planeras gent samt att skarpa svängar och onödiga stopp undviks kan den genomsnittliga hastigheten öka och restiden förkortas. Mer om hastighet går att läsa om i kapitlet Staden och människan.

Trafiksäkerhet
Trafiksäkerhet är viktigt för att minska risken för olyckor och öka antalet resor med cykel. Det ska vara tryggt att cykla oavsett om du är barn, ungdom, vuxen eller äldre. Att minska barriärer samt öka antalet passager och cykelöverfarter blir viktigt i arbetet för att stärka trafiksäkerheten för cykel. Det är viktigt att se över trafiksäkerheten även på lokalnätet som bland annat nyttjas av många barn som ofta har sina målpunkter utmed lokalnätet. Mer om trafiksäkerhet går att läsa om i kapitlet Staden och människan.

Drift och underhåll
En av de viktigaste faktorerna kopplat till trafiksäkerhet är drift och underhåll. För att möjliggöra och öka antalet resor med cykel året runt samt för att minska antalet olyckor är kontinuerligt underhåll på cykelvägnätet avgörande. Mer om drift och underhåll går att läsa om i kapitlet Staden och människan.

Komfort
Att cykelnätet har en hög komfort är en viktig nyckelfaktor för att uppnå en ökad andel cyklister. Med komfort menas att cykelbanan ska vara slät vilket uppnås genom att skarvar, brunnslock, ojämnheter och potthål undviks eller åtgärdas. Genom att åtgärda befintliga ojämnheter ökar även trafiksäkerheten då risken för fallolyckor kan motverkas. Att planera dragningen av cykelnätet så att kuperad mark undviks leder till en ökad komfort.

Separera gång och cykel
Att separera trafikslagen gång och cykel är viktigt på stråk med höga flöden. Detta för att öka trafiksäkerheten och hastigheten. En gående vill inte bli störd av cyklister och cyklister vill inte behöva bromsa, väja eller stanna på grund av gående. Genom att separera gång- och cykelvägar med höga flöden ökar attraktiviteten för både gång och cykel.


Kategorisering av cykelvägnätet

Det nuvarande och det framtida cykelvägnätet har kategoriserats i grupperna regionalt cykelstråk, huvudcykelnät och lokalt cykelnät. Kategoriseringen syftar till att:


• Skapa ett säkert, gent, enhetligt och komfortabelt cykelvägnät
• Förenkla möjligheten till att det på ett tydligt och enhetligt sätt går att vägvisa mellan olika målpunkter i kommunen
• Skapa en enhetlig struktur för kommunen, driftentreprenörer och invånare
• Förenkla för kommunen att vidare utveckla kriterier och standarder för utformning och underhåll
• Utveckla cykelplanering i samhällsbyggnadsprocessen och skapa goda förutsättningar för ökat cyklande i nya och befintliga bostadsområden
• Förenkla rapporteringen och hanteringen av kommunens cykelvägnät i Nationell vägdatabas (NVDB)

Nedan presenteras den nya kategoriseringen av Norrköpings cykelvägnät som bygger på en lokal anpassning av Trafikverkets förslag till kategorisering av cykelvägnätet från 2018. I trafikstrategin hanteras inte detaljutformning av cykelnätet i form av bredder, om cykelstråket sker på egen cykelväg, på en cykelfartsgata eller i blandtrafik med biltrafik. Sådana detaljer hanteras i ett utformningsskede eller i en kommande cykelplan.

Regionalt cykelstråk
Regionala cykelstråk binder ihop tätorter i kommunen och angränsande kommuner. Det regionala cykelstråket har därmed lång utbredning. Ett regionalt cykelstråk binds ihop med huvudcykelnät och lokala cykelnät längs sträckningen samt i start- och slutpunkten. Underhåll sker i olika utsträckning under hela året. Regionala cykelstråk ska förses med cykelvägvisning.

Huvudcykelnät
Huvudcykelnätet förbinder olika delar inom en tätort och har kortare utbredning jämfört med de regionala cykelstråken. Syftet med huvudcykelnätet är att binda samman olika stadsdelar och möjliggöra för längre resor inom tätorten. Nätet binder ihop olika stadsdelar med varandra samt med andra viktiga målpunkter. Huvudcykelnätet bildar till ett sammanhängande huvudvägnät för cykeltrafik. Viktiga målpunkter är till exempel större arbetsplatsområden, tätortens centrum, busshållplatser, tågstationer, skolor, sjukhus och större fritidsanläggningar. Underhåll sker i olika utsträckning under hela året. Målpunkter skyltas från huvudcykelnätet.

Lokalt cykelnät
Det lokala cykelvägnätet utgör resterande cykelbanor i kommunen. Lokalnätet kompletterar huvudcykelnätet och de regionala stråken. Det huvudsakliga syftet är att tillgodose behov för kortare sträckor inom stadsdelen och tätorten för att binda ihop målpunkter med huvudcykelnätet eller de regionala cykelstråken. Det lokala nätet kan även förekomma som isolerat nät för cykelresor mellan olika punkter inom en tätort. Viktiga målpunkter är exempelvis lokalt centrum, offentlig service, skolor, fritidsområden och busshållplatser. Underhåll sker i olika utsträckning under hela året. Lokalnätet för cykel ritas inte ut i trafikstrategins karta.

Kartan visar befintligt och planerat huvudnät och regionala stråk för cykeltrafik i Norrköpings kommun.

Strategier
• Drift och underhåll av huvudnätet för cykeltrafik ska prioriteras före biltrafik och upprätthålla hög kvalitet året runt
• Samplanera cykelinfrastruktur med bebyggelseutveckling i översiktsplanen
• Vid detaljplanering, utformning och byggnation av cykelinfrastruktur ska framkomlighet och trafiksäkerhet säkerställas
• Högt trafikerade gång- och cykelvägar ska separeras från varandra
• Under ombyggnation och vid tillfälliga avstängningar ska cykelns framkomlighet säkerställas
Åtgärdsförslag
• Upprätta en cykelplan
• Utöka cykelvägnätet genom att identifiera och komplettera felande länkar
• Omfördela budget för vägunderhåll till att prioritera cykeltrafik framför biltrafik