Storymap:

Trafikstrategi för Norrköping

Staden och människan


Staden utgör en viktig plats för kunskapsutbyte, näringsliv, sociala möten och kulturliv. Många människor vill bo och vistas i staden. En omvandling från produktionsindustri till kunskapsintensiva företag som vill etablera sig centralt i staden sker, samtidigt som trenden att flytta in till staden fortsätter. Det blir också vanligare att människor som bor i ytterområden eller på landsbygden lever och arbetar i staden. I Norrköpings innerstad finns offentliga miljöer i form av parker, torg och gaturum för människor att mötas och vistas på. Den kompakta stadskärnan bidrar till att du som gående eller cyklist enkelt kan ta dig till många målpunkter inom staden på mindre än 15 minuter. Du kan exempelvis gå och cykla längs med promenaderna eller åka med de gula spårvagnarna som kännetecknar Norrköping.

Vad finns i Norrköping?

I centrala Norrköping finns Campus Norrköping som tillhör Linköpings universitet. Placeringen av universitetet centralt i staden bidrar till en ökad inflytt av unga men också till ett ökat resandebehov. Förutom arbete och studier bjuder Norrköping på andra kvaliteter. Den centrala staden med Industrilandskapet, promenaderna, torg, parker och Motala ström bjuder in till en trivsam miljö att gå och vistas i. Andra populära besöksmål i kommunen är Göta kanal och Kolmårdens djurpark.

Målområde 1, se avsnitt Trafikstrategins målområden.

Centrala Norrköping, industrilandskapet.



Strategi för staden och människan

Det ska vara trivsamt att bo och vistas i Norrköping. Genom att planera trafiken och ytorna efter människorna kan vi göra plats för fler bostäder, hållbara transporter, bättre service och rikare uteliv. När gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras ökar tillgängligheten för människor att transportera sig oberoende ålder, kön, ekonomiska eller fysiska förutsättningar. Genom att fler människor väljer gång, cykel och kollektivtrafik skapas förutsättningar för mer liv och rörelse i staden samtidigt som ytor för biltrafik frigörs till förmån för stadsmässiga kvaliteter, exempelvis uteserveringar, cykelbanor, gångstråk eller grönska. Minskad biltrafik och ökad andel gående och cyklister leder också till ökad trygghet, att buller och luftkvaliteten förbättras samt att hälsan främjas.

15-minutersstaden

Oavsett var i Norrköping du är bosatt ska du som gående eller cyklist på ett effektivt sätt kunna ta dig till, från och emellan större delen av målpunkterna inom staden eller tätorten på 15-minuter. Utbud i form av service och dagligvaruhandel i närområdet gör det möjligt att på ett hållbart vis utföra de vardagliga resorna och ärendena för fler människor oavsett ålder, kön eller fysiska förutsättningar. Genom att säkerställa utbud samt cykel- och gångbanor kopplat till målpunkterna i stadsdelarna och tätorterna kan Norrköping bli en 15-minuterstad, där cyklister och gående har tillgång till ett stort utbud av varor, tjänster och service på 15-minuter.

Norrköpings stad med sin kompakta stadskärna har god potential att kunna bli en 15-minutersstad. Allt i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett var de bor men alla platser kan inte vara tillgängliga för bilister. Detta innebär att det blir möjligt att ta sig till alla målpunkter som gående eller cyklist men att framkomligheten för bilen kan vara begränsad.

Konceptet 15-minutersstaden fungerar även för Norrköpings tätorter, som har goda förutsättningar att bli 15-minutersområden. I de flesta tätorter kommer du som cyklist eller gående långt på 15 minuter och ofta nås de huvudsakliga målpunkterna inom 5-10 minuter.

15-minutersstaden
En 15-minutersstad innebär att du kan nå allt du behöver inom 15 minuter som gående eller cyklist. Staden är anpassad för att du inte ska behöva åka bil.

Kartan visar hur långt du som cyklist kommer på 5, 10 och 15 minuter från Norrköpings stadskärna, räknat med en medelhastighet på 18 km/h.

Kartan visar hur långt du som cyklist kommer på 5, 10 och 15 minuter från Krokeks centrum, räknat med en medelhastighet på 18 km/h.

Möjliggöra yta

Många gator i centrala Norrköping har mer utrymme för biltrafik än för grönska, gång och cykel. Det gäller dubbelriktade gator med kantstensparkering som saknar cykelbana och grönska. Vid sådana gatusektioner utgör ytan för biltrafiken upp emot 70 procent av det totala utrymmet. Fördelningen av gaturummet får då en tyngdpunkt på biltrafik, vilket går emot trafikstrategins prioriteringsordning. För att säkerställa att människan prioriteras i gaturummet behöver det införas en strategi gällande fördelningen av yta mellan trafikslagen. För att bil och buss, som kräver stora utrymmen, inte ska få övertag behöver gång, cykel och grönska utgöra en majoritet av gaturummet. Det är också viktigt att funktionen oavsett trafikslag säkerställs. Alla gator har individuella förutsättningar men vid nybyggnation eller ombyggnation av gaturum i centrala Norrköping ska strategin följas för att säkerställa att gång, cykel och grönska tillsammans får mer plats än bil och buss. Utanför den centrala staden anpassas förhållandet av yta i gaturummet utifrån det lokala behovet.

Gatusektion med potential. Foto: Magnus Sandberg

Jämställdhet och jämlikhet i trafiksystemet

Det är viktigt att planera för ett jämställt trafiksystem. Kvinnor och män har olika resebehov och resmönster. Genom könsuppdelad statistik ges en ökad kunskap om hur kvinnor och män reser vilket kan användas för att främja jämställdhetsperspektivet i trafikplaneringen. För att uppmärksamma skillnaden i resmönster och öka jämställdheten kan metoden gender budgeting användas för att synliggöra hur mycket resurser som läggs på kvinnligt respektive manligt resande. En annan viktig del i trafikplaneringen är att säkerställa rörelsefrihet för alla människor. Begreppet mobilitetsfattigdom används ofta för att uttrycka människors svårigheter att förflytta sig på grund av exempelvis brist på fordon. Mobilitetsfattigdom är ofta kopplat till bristande infrastruktur och service. För att planera och skapa ett mer jämlikt, integrerat och socialt inkluderande samhälle är det viktigt att ta ställning till, mäta och beakta individers olika förutsättningar och tillgång till mobilitet.


Nyckelfaktorer för att lyckas

För att uppnå en attraktiv och tillgänglig stad med människan i fokus ska Norrköpings kommun arbeta med nyckelfaktorerna trygghet, trafiksäkerhet, barriärer, folkhälsa samt luft- och bullermiljö.

Trygghet

En grundläggande förutsättning för att människor ska vilja vistas i det offentliga rummet är att vi upplever oss trygga i miljön. Att bedöma trygghet är en svår uppgift då uppfattningen om vad som är tryggt och inte kan skilja beroende på vem som får frågan. Känslan av trygghet är inte nödvändigtvis samma sak som den verkliga faran att utsättas för brott eller trafikolyckor. Det finns platser som människor är rädda för att vistas på och därför undviker trots att inget brott någonsin har begåtts på platsen. Det visar hur viktigt det är att undersöka den upplevda tryggheten. Ett arbete med trygghetsinventeringar behöver införas för att utreda vilka eventuella insatser och åtgärder som krävs. Det är viktigt att arbetet med trygghetsinventeringar sker kontinuerligt för att störst effekt ska uppnås.


Trygghetsaspekten ska integreras i detaljplaner och vid byggnation av infrastruktur för alla trafikslag där följande viktiga nyckelfaktorer för trygghet ska beaktas:

Orienterbarhet
Möjlighet till god sikt och överblickbarhet över området ger visuell kontroll.

Grönstruktur
En plats som är omsluten av tät växtlighet upplevs ofta otrygg. En ombonad plats upplevs dock trevligare än de som är helt öppna, vilket innebär att medelvägen måste hittas. Misskött vegetation kan bidra till en känsla av otrygghet. Ett exempel är utstickande grenar som skymmer sikten på en gångväg.

Belysning
Belysning är viktigt för att platser ska upplevas trygga även under dygnets mörka timmar. Belysningen bör placeras strategiskt för att signalera hur en plats ska användas.

Social kontroll
Platser som är öde och utan mänsklig närvaro kan upplevas otrygga att passera. Även platser som befolkas av en homogen grupp människor kan upplevas skrämmande och hotfulla. Trygghetskänslan ökar på platser där en mångfald av människor vistas och rör sig under en större del av dygnets timmar. Byggnader med fönster mot gångvägar och en blandad bebyggelse med verksamheter i bottenvåning ökar tryggheten då människor känner sig sedda. Omhändertagande
Att platser upplevs välskötta är viktigt eftersom det signalerar att andra människor vill vistas i miljön. Området bör hållas rent och fritt från klotter. Även vegetationen bör skötas regelbundet för att öka tryggheten.

Biltrafik
I vissa fall kan biltrafik vara en källa till otrygghet. Biltrafik bidrar exempelvis med en otrygghet då bilarna upplevs köra i höga hastigheter, när det är stora fordon och när flödet av fordon är högt.

Tunnel under Södra stambanan. Foto: Magnus Sandberg

Trafiksäkerhet

Genom att planera trafiksäkra gaturum ökar möjligheten för cyklister och fotgängare att vistas säkert i gaturummet. Det finns en antagen riktlinje från 2020 för Norrköpings kommuns trafiksäkerhetsarbete. Det övergripande målet i riktlinjen innebär att trafiksäkerheten ska öka för alla trafikanter. I riktlinjen anges också att gående, cyklister och kollektivtrafik ska prioriteras. För att uppnå nollvisionen arbetar Norrköpings kommun i dagsläget med trafiksäkerhet, både i det dagliga arbete och i det längre perspektivet. Olycksstatistiken från de senaste fem åren visar att antalet skadade och omkomna i vägtrafikolyckor minskar. Historiskt har Norrköping fler antal skadade per 1000 invånare än Eskilstuna, Linköping och Sverige.


Drift och underhåll
Mellan åren 2015 och 2019 skedde cirka 5 500 olyckor i Norrköping. Av dessa var 41 procent fallolyckor som kan härledas till underlaget. För att motverka risken för fallolyckor är det viktigt att det ges möjlighet för drift på gång- och cykelbanor året runt samt att infrastrukturen kontinuerligt underhålls. Att tillräckliga medel tilldelas drift och underhåll är viktigt för att åstadkomma en tillräckligt god trafiksäkerhet och för att Norrköping ska bidra till etappmålen i nollvisionen. Enligt trafikstrategins prioriteringsordning bör driftbudget för gång- och cykelåtgärder prioriteras framför bil för att höja dagens standard, vilket skulle leda till ett minskat antal olyckor per resa. För att kunna prioritera gång och cykel framför bilen blir drift och underhåll avgörande. Det är även viktigt med en långsiktighet när det gäller materialval och att driftbudget tas i beaktning redan vid utformningsskedet. Om inte driftbudgeten kan utökas måste en lägre nivå på skötsel accepteras, vilket leder till att trafikstrategins målsättning inte efterföljs.

Hastighet
För att öka trafiksäkerheten är det viktigt att gaturummet anpassas till en låg hastighet genom att utformning och skyltad hastighet stämmer överens. Vid nybyggnation bör gatans utformning utgå från prioriteringsordningen av trafikslagen samt anpassas efter vilken hastighet som ska gälla på platsen. Lägre hastigheter bidrar till en mer trivsam, trygg och trafiksäker miljö. Vid gång- och cykelpassager över bilvägar har hastigheten en avgörande betydelse för om det motordrivna fordonet hinner stanna eller inte. Det är därför viktigt att kontinuerligt se över hastighetsbegränsningar och utformning av gaturummet för att öka trafiksäkerheten i kommunen.

Barn och trafiksäkerhet
Barns syn- och hörsel samt kognitiva förmåga är inte fullt utvecklad, vilket innebär att barn har en begränsad förmåga att uppmärksamma flera saker samtidigt och göra en riskbedömning. Att cykla är mer av en lek än ett transportsätt och när fokus ligger på att trampa kan uppmärksamheten på trafiken vara begränsad. Eftersom barn kan vara svåra att se i trafikmiljön och rör sig på ett oförutsägbart sätt finns risk för konfliktsituationer. Vägen till och från skolan samt närmiljön är därför mycket viktigt att arbeta med ur trafiksäkerhetssynpunkt. Barnkonventionen slår fast att barn har samma rätt till rörelsefrihet som vuxna. Att arbeta aktivt med trafiksäkerhet för barn är viktigt för att öka barnens rätt till rörelsefrihet som generellt har minskat i takt med ökad bilism. I trafikstrategin hanteras endast huvudnäten för gång och cykel men eftersom barn genomför majoriteten av sina resor på de lokala näten är det viktigt att beakta trafiksäkerheten på lokalnätet, omkring målpunkter där barn vistas. Ett behov som har identifierats är att många av dessa områden inte har prioriterad drift vilket ökar risken för olyckor. För en säker gång- och cykelväg ur ett barnperspektiv ska hastigheten och utformningen beaktas. Genom att planera infrastrukturen så att personer med funktionsvariationer har god framkomlighet förstärks även trafiksäkerheten för barn och äldre.

Barn som cyklar.

Barriärer

För att knyta samman staden samt förbättra trygghetskänslan och trafiksäkerheten är det viktigt att minska barriäreffekter. Det finns fysiska och sociala barriärer. En fysisk barriär definieras som ett hinder i situationer där det finns behov av att ta sig till andra sidan barriären. Fysiska barriärer kan exempelvis utgöras av en trafikerad bilväg, spårväg med staket eller ett vattendrag. Sociala barriärer handlar istället om att det finns skillnader eller ojämlikheter att genomföra en förflyttning för olika människor till följd av deras kön, etnicitet, religion eller socioekonomiska status. Att kartlägga sociala barriärer i Norrköping är ett större arbete som ligger utanför ramarna för denna strategi. Däremot bidrar utvecklingen av kollektivtrafik, gång och cykel till att sociala barriärer minskar, då dessa trafikslag bidrar till en ökad integration.

Effekten av en fysisk barriär är större för dem som reser i lägre hastigheter. Därför väljer trafikstrategin att fokusera på att peka ut barriärer för gång och cykel. Genom att minska barriäreffekter förkortas färdvägen för gående och cyklister, vilket gör dessa trafikslag mer konkurrenskraftiga. I tätorterna utgörs barriärerna främst av större vägar eller järnväg där det finns bebyggelse och målpunkter på olika sidor av vägen. Finns det inte några målpunkter på båda sidorna av vägen eller järnvägen är inte barriäreffekten lika påtaglig och infrastrukturen utgör då oftast en begränsning i expansion av tätorten. I några av tätorterna utgör vatten en barriär. I kartan visas huvudsakliga barriärer i Norrköping.

Kartan visar identifierade fysiska barriärer, befintliga planskildheter och förslag på nya planskildheter i Norrköpings kommun.

Mindre barriärer

Det finns också mindre påtagliga barriärer i kommunen, exempelvis höga kanter, trappor eller andra hinder. För vissa grupper av människor blir effekten av mindre barriärer stora och en omväg krävs för att passera hindret. Det är därför viktigt att aktivt bygga bort mindre barriärer för att alla människor ska kunna ta sig fram i gaturummet.

Barriärer ska i första hand minskas genom lägre hastigheter och minskat fordonsflöde. Där detta inte kan åstadkommas ska barriären överbryggas med planskild passage. Det finns en målkonflikt gällande att använda tunnlar för att minska en fysisk barriär då själva tunneln kan upplevas otrygg. En tunnel ses dock som positiv då det är en trafiksäker lösning och effekten av den fysiska barriären minskar. Vid planering kommer trafiksäkerheten att prioriteras högst.

Trappor är exempel på mindre barriärer. Foto: Lena S

Folkhälsa

Trafik påverkar folkhälsan på flera sätt. Motordrivna fordon gör att partiklar rivs upp från vägbanan och släpps ut i luften, vilket påverkar luftkvaliteten negativt. Olika motordrivna trafikslag kan också ge upphov till buller, vilket bland annat kan orsaka stress hos människor. Val av färdmedel är också kopplat till folkhälsa. Att gå eller cykla till arbetet eller skolan kan ha stor betydelse för individens hälsa. Genom vardaglig motion minskar risken för flera allvarliga sjukdomar samtidigt som luftkvaliteten förbättras och höga bullernivåer kan undvikas.


Ohälsotal
År 2018 skattade 70 procent av Norrköpingsborna sin hälsa som god. Kvinnor uppfattar sin hälsa något sämre än vad män gör. I jämförelse med riket skattade Norrköpingsborna sin hälsa något lägre än snittet. Ohälsotalet är ett mått på hur många dagar under ett år som försäkringskassan betalar ersättning vid nedsatt arbetsförmåga, i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16-64 år. Ersättning som ingår i ohälsotalet är sjukpenning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda dagar. Norrköping har en positiv trend där ohälsotalet minskar för varje år. Värdet är dock högre än både värdet för hela riket och för Östergötlands län.

Grönstruktur och trafik
En viktig del i att minska ohälsotalet är att förbättra luft- och bullermiljön samt möjliggöra aktiva resor med gång- och cykel för att främja fysisk aktivitet och vardagsmotion. Grönstruktur bidrar till en trivsam svalkande miljö för aktiva resor och förbättrar luftkvaliteten. Genom att strategiskt planera gång- och cykelstråk utmed grönska möjliggörs trivsamma gång- och cykelmiljöer för människor i pendlings, motions eller rekreationssyfte. Kommunen arbetar redan strategiskt med grönstruktur, men genom att samplanera gång- och cykel med grönska kan synergieffekter uppnås då både människors hälsa och klimatet förbättras. Ett exempel är att plantera alléer om plats finns i gatusektionen. Mer om grönstruktur går att läsa om i kommunens grönstrukturplan.
Människors hälsa påverkas av:
• Luftens kvalitet
• Buller
• Val av färdmedel
Ohälsotalet 2019
Norrköping: 24,8
Samtliga län: 24,4
Östergötlands län: 23,5

Gångstråk i grön miljö. Foto: Lena S

Luftmiljö

Luftmiljön påverkas negativt av mycket biltrafik, speciellt i tätbebyggda eller slutna gaturum. Ett högt tryck på bostäder i centrala Norrköpings under flera år har resulterat i en förtätning av staden. Förtätning leder inte nödvändigtvis till mer utsläpp men kan leda till att utsläpp som motordrivna fordon orsakar stannar kvar på grund av den täta miljön. I dessa områden blir det därför extra viktigt att minska biltrafiken samt att implementera grönska som förbättrar luftkvaliteten.

I Norrköping är biltrafiken koncentrerad till ett fåtal broar över Motala ström. De har stundtals både stora trafikmängder och köer, vilket är negativt för luftkvaliteten. För att Norrköping ska uppnå en god luftmiljö både idag och i framtiden är det viktigt att utifrån platsens förutsättningar säkerställa att hänsyn tas till luftmiljön.

Partiklarna PM10 och PM2,5 är små nog att andas in. PM10 kommer bland annat från nedbrytning av vägbanan på grund av dubbdäck. PM2,5 kommer framförallt från olika förbrännings- och industriprocesser. I Norrköping görs realtidsmätningar för att säkerställa att vi håller oss under miljökvalitetsnormen. Om miljökvalitetsnormen överskrids används dammbindning som åtgärd i kommunen. Det är en metod som binder damm vid vägbanan och förhindrar uppvirvling. Norrköping har tidigare haft problem med luftföroreningar varpå det 2006 togs fram ett åtgärdsprogram för att förbättra luftkvaliteten. Åtgärdsprogrammet upphörde gälla år 2015 och sedan dess görs endast åtgärder vid behov.

Kväveoxider är ett samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid som bildas vi förbränning där luft används. Kväveoxid kan orsaka hälsoproblem i form av irriterande luftvägar och slemhinnor. Partiklarna medverkar också till bildandet av marknära ozon. Halterna är bland annat höga där det finns mycket trafik. Från och med januari 2021 kommer kommunen börja mäta halterna av kväveoxid för att säkerställa att nivåerna hålls under miljökvalitetsnormen.

Visste du att:
• Luftföroreningar kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar.
• Vid nederbörd flyttas luftföroreningar till mark och vatten och kan orsaka försurning och övergödning.
• Barn rör sig mer, har snabbare andning och mindre lungor. De är därför mer utsatta än vuxna för luftföroreningar.

Buller

Buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och den miljöförstöring som berör flest människor i Sverige. Miljökvalitetsnormerna omfattar buller från vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar och industri. En bullerkartläggning och ett åtgärdsprogram för buller ska tas fram vart femte år. I åtgärdsprogrammet från 2018 finns åtgärdspaket som ska genomföras. Exempel på åtgärder är att minska biltrafiken i Norrköpings innerstad och att fortsätta hastighetsöversynen i ytterområden.

För att säkerställa en god miljö ur bullersynpunkt är det viktigt att bulleraspekten hanteras i översiktsplanen och vidare i detaljplaner. Genom att hantera bulleraspekten tidigt i planeringen kan dyra bulleråtgärder undvikas.

Visste du att:
• Buller är den miljöförstöring som drabbar flest människor i Sverige
• Buller kan göra att vi presterar sämre, lär oss och sover sämre
• Långvarigt buller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar
• Buller kan ge upphov till stress
Strategier
• Vid nybyggnation och ombyggnation av gaturum i centrala staden ska gång, cykel och grönska tillsammans få mer plats än bil och buss
• Vid detaljplanering, utformning och byggnation av allmänna gaturum ska alltid trafiksäkerhet och trygghet säkerställas
• Luftkvalitet och buller ska hanteras tidigt i översiktsplanering och detaljplanering
• Öka förståelsen för hur gående och cyklister rör sig i Norrköping
• Utöka attraktiva gång- och vistelseytor på platser med hög potential för högt antal passerande, där det finns möjlighet till vistelse
• Nya gång- och cykelstråk samplaneras med gröna stråk för att inkludera grönska i gatusektioner där det är möjligt.
Åtgärdsförslag
• Kartlägg behovet av planskildheter och passager över befintliga barriärer
• Genomföra trygghetsinventeringar kontinuerligt
• Genomföra en kartläggning av sociala barriärer
• Använda gender budgeting för att synliggöra hur prioriterade investeringar påverkar jämställdheten
• Genomföra en sociotopkartering av gaturummen i staden